Fortsätt till huvudinnehåll

Ett år senare utan en dag i Dalarna

Jag saknar Dalarna, saknar lärargänget fina, Malin Backström & co som jag varit en del av de senaste fem - sex åren. Men inte i år. Däremot fick jag en underbar hälsning från dem i går, nästan samma gäng som förra året fick ta emot min ångestladdade monolog efter att läkaren hade ringt mig. Minus Susanna och plus Lotta. Men Henny och Romina var där. En corona-variant av kvinnohöjdens tangovecka, med bara 12 gäster och delad i grupper med fyra personer. Lungt och klokt har de åstad kommit ännu en ljuvlig vecka.

Men jag har vant mig vid att läkaren ringer mig. Det känns inte så farligt längre, utan närmast spontan och hoppingivande. Som i fredags, då min grekiska onkolog ringde strax innan klockan åtta på morgonen, dagen efter att jag varit på avdelningen för att få min Immunterapi för femte gången, och jag klagade bestämt mindre om trötthet och feber än förra gången, för en månad sedan. Trodde jag.
– Kan du komma och ta prover inom en timma?
Inom en timma!
– Ja inom en timma, hitt på provtagningen på Sahlgrenska, dina prover har varit instabila vad gäller sköldkörteln.
Hm men jag bor i Partille! de sa jag högt och tänkte: dessutom får man beställa sjuktaxi dagen innan och nu är det rusningstid så det är uteslutet att jag använder kollektivtrafik.
Asså Partille, jag vet inte riktigt var det är.
–  Östrasjukhuset är närmare, jag brukar gå dit för provtagning, fast inom en timma hinner jag inte. Men skicka gärna remissen dit.
– OK det går bra jag beställer.
–  Hur ser det ut med tumören, du har fått bilderna nu från röngten eller hur?
–  Ja jag har fått bilderna, tumören har minskat, men jag vill att du tar prov nu, inte kl. 12 på eftermiddagen och sen ringer jag dig senare på eftermiddagen. Kan du komma på läkarbesök på måndag?
–  Måndag  hmm sen eftermiddag kanske jag kan. Den har minskat alltså, men hur mycket?
– Jag har det inte framför mig nu, vi tar det när du kommer. Vi hörs senare i dag och bestämmer tiden då.

Nä det var inget ångestladdad med detta, jag blev förvånad dels över att doktorn kom på att jag som tillhör riskgruppen vad gäller covid-19 kunde springa dit inom en timma och dels att eftermiddagen redan börjat kl 12.00 hos henne.

Det svåraste är nu att vänta tills måndag.

Hon ringde på eftermiddagen, min grekiska onkolog och förklarade att sköldkörtelns värde är väldigt låga och måste regleras. Efter en överaktiv period med 30+ på sommaren har verksamheten hamnat på 7. det normala är närmare 15. En underaktiv sköldkörtel alltså.

När jag läser lite om hur viktig denna hormonproducerande fjäril är, börjar jag fatta vad underaktiv sköldkörtel har för betydelse, det kan åtminstone varit en delförklaring till min sjukliga trötthet och i bland deppressionsliknande tillstånd tidigare under sommaren, när jag varken orkade städa eller tvätta.

Men det ska bli intressant i morgon att få veta vad som hänt i mina lungor, i synnerhet det vänstra där den största tumören låg på drygt 8x5,50 centimeter från början.
Behandlingen med cytostatika började den 23 december 2019 för sedan i februari att överlappas med 37 gånger strålning.
Och nu gäller det att inte explodera av spänning inför måndag kl. 16.00 när jag ska få veta om det första egentliga resultatet av all behandling så långt, utan se och ta det lugnt i söndagssolen. Och fortsätta ta mediciner som ska kalla den där konstiga fjärilen som heter sköldkörtel tillbaka från sin semester (även om jag läser att mer en hälften av patienter rapporterar att just levaxin inte funkar!).


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Manetstillestånd

Den 14. november. del III. Maneterna är inte upplysta när jag rullas in i ligg-vänt-rummet igen inför kontrollundersökningen, bara mörka fyrkanter i luften. Vah, hela manetinstallationen borta, kan inte ni få i gång dem igen? Eller är det så att de automatiskt slocknar. Dör under eftermiddagen. Jag hade sätt framemot en konstupplevelse i några minuter och manetstillestånd är det sista jag önskar mig. Två kvinnor från mottagningen söker efter den rätta knappen att trycka på. Letar och hittar en knapp där det står konst, men utan att få igång konsten igen. De var här i morse maneterna i taket men de har slocknat klagar jag till det två energiska kvinnor som kommer och hämtar mig. Vist är det vackra, säger den ena, uppenbart lika fascinerad som jag. Ja men de fungerar uppenbart bara om förmiddagen. Helt underbara. Ja det är fint tänkt att ha dem just där man ligger och väntar. Vet du vad, de är från Universeum, kommer därifrån. Jaha! och jag funderar fortfarande på om...

cancer-corona dikt från 9 juni 2020

  9 juni 2020   cancer-corona dikt     Nummer 52 Paus Nummer 52 Det låter inte som det har med mitt liv att göra   I höstas trodde jag att jag skulle dö till våren    När våren kom trodde jag att jag skulle dö omeddelbums av en bakelse Alldeles vanlig bakelse   Hur farlig kan min fjärdestegstumör vara jämfört med en nybakad kaka i corona krisen?  Rena barnmaten känns det som.    Nummer 52 Sa du 52? Ja Förlåt Jag var mitt i en dikt Vad roligt Ja den blir rolig om att dö av en bakelse som någon  kanske hunnit hosta i.  Jag var mitt i den